Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp som omfattar psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. I den här lektionen kommer du att få läsa om dessa olika begrepp och om olika sätt vi kan se på psykisk hälsa och ohälsa.
Att lära:
1. Läs om vad som menas med psykisk hälsa på folkhälsomyndighetens hemsida
Reflektera kring följande frågor:
- Vad menas med att psykisk hälsa?
- Vad menas med psykiskt välbefinnande?
- Vad menas med psykisk ohälsa?
- Vad är skillnaden mellan psykiska besvär och psykaitriska tillstånd?
2. Läs mer om olika perspektiv på ohälsa
När vi pratar om hälsa (både fysisk och psykisk) är det inte självklart att vi alltid menar samma sak. Det finns flera olika sätt att se på vad hälsa egentligen är.
Biomedicinsk inriktning
När vi pratar om att någon lider av psykisk ohälsa är det lätt att vi enbart tänker på det som huruvida personen uppfyller ett visst diagnoskriterum eller inte. Vår hälsa bestäms alltså utifrån förekomsten av en viss uppsättning symtom där hälsa ses som “frånvaro av symtom och sjukdom”.
Detta sätt att definiera hälsa utgår från en biomedicinsk inriktning och kan indelas i olika “ansatser”. Här följer en kort översikt över dessa.
Atomistisk biologisk ansats / mekanistisk ansats:
Hälsa föreligger då alla delar av kroppen fungerar utifrån vad som kan anses vara normalt.
Biostatisk ansats:
En människa är vid hälsa då hennes kropp fungerar enligt det “arttypiska” mönstret. Hälsa kan alltså ses som frånvaro av sjukdom.
Humanistisk inriktning
Det finns dock fler sätt att definiera begreppet hälsa än att se det som frånvaro av sjukdom. I den humanistiska inriktningen handlar hälsa snarare om vilken funktionsnivå en individ befinner sig på. Här följer en kort översikt över olika ansatser inom denna inriktning.
Holistisk ansats
Hälsa handlar om i vilken utsträckning en människa under rimliga förutsättningar har förmåga att kunna förverkliga det som är viktigt i livet.
Ekologisk ansats
Hälsa omfattar det tillstånd där positiv interaktion råder mellan individen och dennes fysiska, psykiska och sociala omgivning
Behavioristisk ansats
Hälsa är när en människa trivs och mår bra genom sitt beteende
Teleologisk/Filosofisk/Teologisk ansats
Hälsa är att uppleva att det finns en mening med livet, men innebär inte nödvändigtvis frånvaro av sjukdom eller handikapp
Salutogen ansats
Hälsa uppkommer då individen har en känsla av sammanhang (KASAM) vilket handlar om att se sin livssituation som begriplig, hanterbar och meningsfull.
Hälsa beror på synsätt!
Vad som räknas som “hälsa” och dess motsats “ohälsa” beror alltså på vilket synsätt vi väljer att använda! Om vi strävar efter “hälsa” utifrån en mekanistisk ansats blir det alltså något helt annat än om vår ansats är holistik eller ekologisk.
Detta är något vi har i åtanke när vi arbetar med att motverka psykisk ohälsa eftersom våra behandlingsmål kan bli väldigt olika beroende vilket synsätt vi väljer. Utifrån en biomedicinsk inriktning blir hälsa desamma som ”frånvaro av sjukdom”, vilket ofta definieras som frånvaro av symtom. Målet med en KBT-behandling blir därmed att minska symtom. Patienten är färdigbehandlad när symtomen är borta.
Utifrån en humanistisk inriktning definieras istället hälsa som hur “väl” livet fungerar. Detta kan handla om att jag klarar av att göra det som är viktigt för mig, att jag trivs och upplever att livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. Målet med en KBT-behandling kan då istället vara att öka patientens livskvalité och hjälpa patienten att leva ett rikt och meningsfullt liv, oavsett om symtomen försvinner eller inte.
3. Reflektera kring nedanstående bild
I forskning utvärderas ofta en behandlingsinsats genom att undersöka hur mycket symtom minskar, och om symtomen minskar tillräckligt mycket så räknas behandlingen som lyckas. Detta kan vara ett användbart mått på behandlingsframgång ibland.
Dock är det sällan (eller aldrig) patienter söker vård för att de önskar en ”30% reduktion på symtomskalan MADRS” utan istället handlar ofta önskan om att de upplever att ”livet inte är ok” och att de önskar hjälp at att få livet bli ”ok”, dvs fungera och upplevas bättre!
- Ibland kan vägen till att livet upplevs ok vara att tänka på patientens problem som en diagnos och att utifrån denna diagnos erbjuda behandling för att minska symtomen. Om vi lyckas minska symtomen kan livet kännar mer ok för patienten.
- Ibland kan symtomen vara av sådan karraktär att de inte så enkalt går över, som exempelvis sorgen efter en nära anhörig som gått bort. I dessa fall kan det vara mer hjälpsamt att tänka på patientens lidande som en normal (men smärtsam) del av livet. Målet med en behandling blir då att lära patienten bättre hantera sitt lidande, och lyckas vi med det kan livet upplevas mer ok, även om symtomen inte försvinner.
Praktiskt uppdrag:
I ditt patientarbete:
- Fråga några av dina patienter vilka mål de har med att gå i behandling!
- Fundera vilket synsätt som är lämpligt olika patienter utifrån vilka mål de själva beskriver.
- Fundera också på vilket synsätt som är lämpligt baserat på en bedömning om symtomen är ”behandlingsbara” eller en ”ofrånkomlig del av livet”.
Frågor till handledningen:
- Ge exempel på en patient du träffat där ett ”biomediciskt” synsätt på hälsa skulle vara att föredra.
- Ge exempel på en patient du träffat där ett ”humanistiskt” synsätt på hälsa skulle vara att föredra.
- Diskutera när de olika synsätten kan vara användbara och om det ibland kan vara hjälpsamt att byta perspektiv under en pågående behandling.